Hand i hand
Idag var pappa i stan. Jag tog därför cykeln och trampade upp till Ersboda efter några timmars extrajobb. Hos morfar och mormor var alltså pappa men även min morbror Leif, som kommit upp från Trollhättan. Det är så skönt att vara hos morfar och mormor och jag vill inte annat än vara dom nära. Ändå blir jag så melankolisk när jag varit där. Förändringar är inte riktigt min grej. Och speciellt inte när förändringar sker mot min vilja.
Morfar tog min hand och höll den hårt hela tiden och sa flera gånger till mormor: Jag sitter här och håller hårt i Emma så att hon inte kan springa ifrån mig. Älskade morfar, det skulle jag aldrig! Jag trycker din hand lika hårt tillbaka, ihopp om att du inte ska springa ifrån mig.
Du och din morfar har sånt fint förhållande till varandra. Så borde alla ha det med sin morfar. :)
Tack så jättemycket för länken! Jag tackade nej till lägenheten, kändes för osäkert. Ta hand om dig och din morfar. Är du hemma helgen efter midsommar förresten? Puss o kram
