couldawouldashoulda

Min måndags planering bestod av jobb, mat och träning. Men det blev jobb, mat och Hanna. Det är så himla kul att vi bor så nära och att det blir många oplanerade besök. För i vanliga fall är mitt liv i Umeå ganska planerat. Jag är en person som planerar, mycket och ofta. Och i vanliga fall gillar jag inte när jag frångår mina planer, speciellt om jag planerat att träna och istället sitter hem och dricker vin. Men just nu känns det så rätt att jag lär mig att se mer avslappnat på min tillvaro och inte alltid behöver vara så himla bra (enligt mina mått) Har haft en super mysig kväll med Hanna, behövde dock inte slutat med rödvin på kläder och väggar men har man en osmidig katt så är det smällar man får ta.

Mer om mitt planerade. När jag flyttade upp till umeå och började i gymnasiet var min fixidé hur många timmar jag skulle få sova. Det är helt sjukt hur jag i huvudet hela tiden höll räkning på hur många timmar jag sov varje natt och lixom gjorde helt onödig statistik över detta i huvudet. Senare övergick detta till diagram över timmar jag jobbade, timmar jag tränade och timmar jag fick vara ledig. Det kanske låter snudd på sjukligt men jag är bara en sån otrolig kontrollmänniska och har svårt att bara ta dagen som den kommer. Därför är jag stolt över att jag för tillfället inte "räknar" på samma sätt som förut och bra är väl det, för det var totalt onödigt, jag använde aldrig "statistiken" till något. Fast fortfarande kan jag väldigt lätt fasta i min kalender och bläddra fram och tillbaka för att planera och ställa in mig på vad som ske i mitt liv. Tråkigt va? Egentligen tycker jag inte att det passar min personlighet. Visst borde impulsivitet klä mig bättre?

Hittade en artikel när jag googlade kontrollbehov.  Ja, jag kände igen mig. Men jag är så väl medveten om hur jag är och att det går att förändra och det vill jag, fast bara lite. Jag är bra oavsett om jag är kontrollerad eller okontrollerad.