couldawouldashoulda

Hon är inte så hemskt lätt att fota min lilla tös. Det är skönt att hon funnit sig till rätta här hemma. Idag fick hon både träffa barn och åka lite bil, båda delarna gick fint. Hon är bäst på allt redan! Inte så konstigt. Jag är ju en fantastiskt katttämjare. Helgen + måndag har varit stillsam och trevlig men som vanligt var den alldeles för fort över.
 

Idag var pappa i stan. Jag tog därför cykeln och trampade upp till Ersboda efter några timmars extrajobb. Hos morfar och mormor var alltså pappa men även min morbror Leif, som kommit upp från Trollhättan. Det är så skönt att vara hos morfar och mormor och jag vill inte annat än vara dom nära. Ändå blir jag så melankolisk när jag varit där. Förändringar är inte riktigt min grej. Och speciellt inte när förändringar sker mot min vilja.

Morfar tog min hand och höll den hårt hela tiden och sa flera gånger till mormor: Jag sitter här och håller hårt i Emma så att hon inte kan springa ifrån mig. Älskade morfar, det skulle jag aldrig! Jag trycker din hand lika hårt tillbaka, ihopp om att du inte ska springa ifrån mig.

Ibland blir det inte som man tänkt sig fast mycket bättre. Hårdrockskonsert blev folkets hus i Robertsfors. Hamnade först på fest hos Karlsson där större delen av folket  för mig var okända, väldigt trevliga dock. Men eftersom jobbet medför att jag pratar väldigt mycket med väldigt mycket människor hela dagarna, så blir det ibland för jobbigt att fortsätta vara social på samma vis på fritiden. Därför letade jag upp Camilla och hennes tjejer där jag kände mig mer bekväm. Hipp som happ så var vi på väg mot Robertsfors på brukets dag. Ja och där var det väl som Tommy skulle ha sagt: som hemma fast annorlunda.

Söndagen har passerat ganska obemärkt förutom att jag äntligen fick träffa min Lotta under en långpromenad. Just nu håller jag tummarna för att Hoppan kan slingra sig ur att jobba torsdag natt så han och Erika hinner hem till midsommar. Min andra önskan är att morfar återfår sina krafter. Annars kanske hans mardröm slår in. Jag vet vad det är, kanske alla andra har glömt.

Bodybalance stod på schemat ikväll. Underbar träning tycker jag det är och det bästa är att det blir bara bättre och bättre för varje gång. Till hösten blir det helt klart en pilateskurs.

Efter passet vandrar jag hemåt och mitt i Gammliabacken tar det tvärtstopp. Andan går ur mig och jag blir nästan rädd för mig själv. Jag minns inte.
Såhär var det: Min sista kund idag var nämligen en tonårstjej vars mamma, som skulle betala, gick på stan medan jag klippte dottern. Eftersom jag blev färdigt innan mamman kom tillbaka sa jag åt tjejen att sitta ner och vänta. Men nu till det sjuka. Där i backen kommer jag på att jag tog fasen aldrig betalt. Det känns som om jag fått en blackout. Jag minns att hon satt där och att jag städade undan och sen gick jag utan nån som helst tanke på att dom inte betalt. Men jag såg aldrig att mamman kom tillbaka och dottern satt inte där när jag gick. Helt sjuk känsla över hur jag kunnat glömma nått sånt för att det sedan ska komma överrumplande några timmar senare.
Men som tur var pratade jag nyss med Gina och hon berättade att Maggie tagit betalt medan jag hjälpte en kille att välja vax. Väldigt konstigt att jag inte reagerade över att detta skedde då salongen inte är så stor. Det känns iaf skönt att jag inte helt fått hjärnsläpp. Bara lite lagomt.

Tidiga mornar är fantastiska. Fast jag behöver oftast en andledning för att kliva upp tidigare än jag behöver. Idag stod möte kl. 08.00 på schemat därefter blev det träning.  Därefter hem tvätta, städa som ett tok, fixa lunch/middag, baka, fixa fixa. Ville överaska Tobias med ett vackert hem, färdig mat och efterätt när han kom hem från tentan, vilket han nyss gjorde. Men tydligen hade det inte gått så bra för honom. Och tyvärr märkte han inte av min ansträngning innan han gick ut igen för att rensa skallen. Hoppas den rensas rejält.

Helgen tillbringades i morfar och  mormors hus med lillasyster. Vi sprang på stan, åt mjukglass, solade på gården, klippte gräs, fixade hennes hår, gick på bio och hamnade på invigningsvernisage. Väldigt trevligt förutom huvudvärken som kommer allt för ofta nu för tiden. Lördagskvällen avslutades med dunkade skalle, söndagen startades även så och imorse kändes det inte heller helt bra men jag har haft så fullt upp sen dess att jag inte haft tid och känna efter.

Längtar hem till Hoting!