couldawouldashoulda

Jag har sjukt bra självkännedom. Ja, här kanske inte alla håller med, kan tänka mig en del gapskratt, men det kanske är dem som inte känner mig? Varför vissa kanske inte riktigt tror mig, har nog att göra med hurvida jag lyckas förhålla mig till mina egna råd. För det stora problemet är att påverka. Jag vet så väl varför jag reagerar hur jag gör, vilka val jag har/gör och vad jag mår bra av. Men ofta hamnar jag ändå där. Mellan hopp och förtvivlan (det lät lite dramatiskt men det är just vad jag är, en drama queen) Sedan är vi som känner oss själva, bra på att låtsas det motsatta. Jag gör det. Mest för att slippa skämmas när jag låter känslor ta över förnuftet, alltså gaaanska ofta.

Just nu vill jag så gärna våga MEN jag är så jävla rädd att om jag släpper kontrollen så kommer mina sämre sidor ta över. Jag vet vilken människa jag vill vara! Men när vissa känslor är inblandade har jag svårt att styra, hur medveten jag än är. Jag vill en sak men gör en annan. Just nu känns mina goda råd så jävla torra och mitt alltjämt varma hjärta gillar inte torrisar...

.

Annars då? Toppar och dalar. Som vanligt med andra ord. Längtar hem. Verkligen som vanligt. Kryptisk. Japp.