couldawouldashoulda

Det är fredag och jag är helvetes trött (excuse me). Det blir man efter en hel arbetsvecka som för min del inte avslutas fören imorgon eftermiddag. Ikväll fick jag middag och tårta hos morfar och mormor även mamma och morbror Leif var där. Hade väldigt väldigt gärna varit med på Metallica partyt ikväll, men det är viktigare att spara krafter för att klara morgondagen. Nu ska jag lägga mig och läsa en bok, så jävla mysigt.

Kvällens bästa: Äntligen har jag utsett vinnaren i min tidigare tävling (så svårt att välja mellan alla förslag, yeah right). Oscar kammande hem den, än så länge hemliga vinsten med: 

Postat av: oscar you know

lars: Vart är gammel gäddan??
gabriel: I mitt rektum!

Snälla se "Bomber och granater, gafflar och knivar" på svt.se. Det är en underbar dokumentär som gör mig helt galet hög av lycka. Huvudpersonen Karl är en fantastisk konstnär med en otrolig karisma. Han säger -Utan konsten vore jag död! Måleriet och Mozart, det måste jag ha! Min konstnärssjäl skriver under på det.

Kolla här

Helgen kom och den gick. Helg innebär kanske vila för vanliga människor men inte för mig. Fredagskvällen inledes med att Tina kom till stan och vi joinade ett gäng tjejer för middag på Tc, mycket trevligt. Mer resturangbesök!  Därefter gick det utför. Jag kunde för inget i världen somna på natten. Jag vred och vände på mig hela natten. Fy farao, hade jag kunnat trolla bort mig själv hade jag gjort det då. Det är så sjukt att inte kunna somna och jag hatar det. Därför var jag såklart ett vrak när jag klev upp för att åka på jobbet på lördagsmorgon. Men på nått sjukt vis överlevde jag både jobbet och visningen efteråt. För att fira det, blev det fest hos Lina och besök på två uteställen i stan, snacka om att gå in andra andningen. Men jag sov förbannat gott i natt och jag längtar efter ikväll när jag får sova igen.

Min måndags planering bestod av jobb, mat och träning. Men det blev jobb, mat och Hanna. Det är så himla kul att vi bor så nära och att det blir många oplanerade besök. För i vanliga fall är mitt liv i Umeå ganska planerat. Jag är en person som planerar, mycket och ofta. Och i vanliga fall gillar jag inte när jag frångår mina planer, speciellt om jag planerat att träna och istället sitter hem och dricker vin. Men just nu känns det så rätt att jag lär mig att se mer avslappnat på min tillvaro och inte alltid behöver vara så himla bra (enligt mina mått) Har haft en super mysig kväll med Hanna, behövde dock inte slutat med rödvin på kläder och väggar men har man en osmidig katt så är det smällar man får ta.

Mer om mitt planerade. När jag flyttade upp till umeå och började i gymnasiet var min fixidé hur många timmar jag skulle få sova. Det är helt sjukt hur jag i huvudet hela tiden höll räkning på hur många timmar jag sov varje natt och lixom gjorde helt onödig statistik över detta i huvudet. Senare övergick detta till diagram över timmar jag jobbade, timmar jag tränade och timmar jag fick vara ledig. Det kanske låter snudd på sjukligt men jag är bara en sån otrolig kontrollmänniska och har svårt att bara ta dagen som den kommer. Därför är jag stolt över att jag för tillfället inte "räknar" på samma sätt som förut och bra är väl det, för det var totalt onödigt, jag använde aldrig "statistiken" till något. Fast fortfarande kan jag väldigt lätt fasta i min kalender och bläddra fram och tillbaka för att planera och ställa in mig på vad som ske i mitt liv. Tråkigt va? Egentligen tycker jag inte att det passar min personlighet. Visst borde impulsivitet klä mig bättre?

Hittade en artikel när jag googlade kontrollbehov.  Ja, jag kände igen mig. Men jag är så väl medveten om hur jag är och att det går att förändra och det vill jag, fast bara lite. Jag är bra oavsett om jag är kontrollerad eller okontrollerad.

Kikade in hos Underbaraclara  läs hennes blogg och den som hon länkar till i inlägget. Sånt där älskar jag. Det gör att jag skulle kunna tänka mig skaffa barn. Jag har ju egentligen lagt ner barntanken eftersom jag hatar att följa strömmen. Jag menar alla andra skaffar ju ungar varför ska jag göra likadant?

Ännu gladare blev jag när en av mina favorit kunder uttryckte att hon ville inte ha barn, inte nu och inte sen. Jag tycker det är så skönt att hon säger som hon känner.  Vill man inte ha barn ska man kunna uttrycka det utan att folk ser snett på en. Jag menar hon är ju ingen sämre människa för det.  Sen är det lite fel av mig att jag egentligen gillar de som upprör den stora massan och det är ju inte riktigt rätt för det ska ju inte uppröra utan det ska vara normalt vilket man än väljer.

Det är egentligen sjukt att jag har en sån stark lust att irritera människor. Jag måste jobba på detta. Det börjar smått gå överstyr. Jag går lixom runt rätt ofta och känner att alla är lurade.  Det är bara jag som vet sanningen. Men sanningen är ju den, att jag tror ju att det inte finns nån sanning, så jag säger som emot mig själv, attans. För att skylla ifrån mig så tror jag att det kommer från morfar, han vet också väldigt mycket och har väldigt sällan fel. Ödmjukhet är det så det kallas?

Hur mycket jag än önskar att jag inte vill ha barn, så måste jag väl erkänna att jag tror att jag senare kommer vilja ha det, biologiska eller eventuellt adopterade. Och jag är överlycklig över att jag ska bli blodsligt faster och oblodig moster! Jag älskar att de som vill ha barn gör som de vill och skaffar barn. Det blir så bra då!

Imorgon ska jag fotas så att min bild kan matcha de andras och läggas ut på hemsidan. Till detta ska det finnas en text med lite trevlig fakta om mig själv både privat och som frisör. Snälla hjälp mig! Vad tycker ni ska finnas med? För själv har jag en black out och kommer inte på nått. Tack på förhand!