couldawouldashoulda

Visa frigör sig medan andra binder upp sig. Har varit på hejdå fika hos Camilla ikväll, för henne blir det äventyr i några månader framåt. Själv ska jag och kolla på bostadsrätt imorgon.
Skräckblandad förtjusning.

Bäbisen har fått ett namn nu : Nova, Smilla, Nora.
Nova är söt och ännu finns alla möjligheter om att hon kan växa upp och bli en fantastisk människa!

Men tanke på rubriken. Visst har jag en vacker människosyn? Det finns alldeles för många förstörda PLATTA människor. Men ibland känner jag hopp när jag träffar de som lyser men tyvärr är det inte ofta jag blir imponerad. Igår glimmade barnen och gav energi. Som de platta människorna sedan stal från mig. Jag var alldeles tom när jag kom hem, sorgsen över att det som tagit mest energi var "blod är tjockare än vatten". Jag kan konstatera att så är inte alltid fallet. Igår kändes det ganska utspätt.

Jag älskar Nova och Emilia!

Imorgon åker jag hem till Hoting för att delta i namngivningen av mitt brorsbarn. Det låter trevligt och blir säkert så men om sanningen ska fram längtar jag inte ens. Visst längtar jag efter familjen men det känns skit tråkigt att slösa bort helgen med en massa bilåkning. Dessutom brukar jag när jag väl är hemma inte vilja åka tillbaka till stan. Helst skulle jag bara vilja vara hemma i Umeå med min lilla familj. För ovanlighetens skull föredrar jag just nu Umeå framför Hoting. Men det kommer väl antagligen ha ändras efter helgen!

Jag hann äta upp allt godis och bli kissnödig under bioreklamen. Dessutom jävligt förbannad över att det ska vara så lång reklam att man kan lyckas med dessa två saker. Men under filmens gång glömde jag den jävla reklamen, kisset, saknaden av godis och hur arg jag var. Jag älskade den! Och det gjorde tydligen alla andra med. Idag är första gången jag ser en film som efteråt får applåder. Jag säger bara Åhhh.

Idag har jag även jobbat 8 timmar, lunchat med Hanna, tränat body balance och städat min garderob. Jag är fantastisk!

What´s your name?

Idag gjorde jag ett sjukt snyggt jobb och det peppar mig. Sen var det ett jätte bra body balance pass och det peppar mig ännu mer. En härlig tisdag med andra ord och jag längtar efter imorgon för det ska bli en lika bra onsdag!

Åh giv mig kraft och stryrka att klara av denna dag! Om jag kunde välja skulle jag krypa ner under täcket igen för jag orkar inte!

Alltså det verkar inte bättre än att ålder börjar ta ut sin rätt. Att jag faktiskt blivit ett år äldre börjar visa sig i form av minnesförvirring.

Jag jobbade på strömpilen idag, fixade mammas hår och åt middag uppe på Ersboda. Senare på kvällen ringer jag Tobias och frågar om han har bilen och får till svar -Men nä Emma, den tog ju du imorse.

Jag tog alltså bilen imorse men glömde att köra hem den. Det är sjukt, fullkomligt sjukt. Det är nästan så jag blir rädd för mig själv.  Hur ska detta sluta? Vad händer nästa år när jag blir 23+1?

Det är fredag och jag är helvetes trött (excuse me). Det blir man efter en hel arbetsvecka som för min del inte avslutas fören imorgon eftermiddag. Ikväll fick jag middag och tårta hos morfar och mormor även mamma och morbror Leif var där. Hade väldigt väldigt gärna varit med på Metallica partyt ikväll, men det är viktigare att spara krafter för att klara morgondagen. Nu ska jag lägga mig och läsa en bok, så jävla mysigt.

Kvällens bästa: Äntligen har jag utsett vinnaren i min tidigare tävling (så svårt att välja mellan alla förslag, yeah right). Oscar kammande hem den, än så länge hemliga vinsten med: 

Postat av: oscar you know

lars: Vart är gammel gäddan??
gabriel: I mitt rektum!

Snälla se "Bomber och granater, gafflar och knivar" på svt.se. Det är en underbar dokumentär som gör mig helt galet hög av lycka. Huvudpersonen Karl är en fantastisk konstnär med en otrolig karisma. Han säger -Utan konsten vore jag död! Måleriet och Mozart, det måste jag ha! Min konstnärssjäl skriver under på det.

Kolla här

Helgen kom och den gick. Helg innebär kanske vila för vanliga människor men inte för mig. Fredagskvällen inledes med att Tina kom till stan och vi joinade ett gäng tjejer för middag på Tc, mycket trevligt. Mer resturangbesök!  Därefter gick det utför. Jag kunde för inget i världen somna på natten. Jag vred och vände på mig hela natten. Fy farao, hade jag kunnat trolla bort mig själv hade jag gjort det då. Det är så sjukt att inte kunna somna och jag hatar det. Därför var jag såklart ett vrak när jag klev upp för att åka på jobbet på lördagsmorgon. Men på nått sjukt vis överlevde jag både jobbet och visningen efteråt. För att fira det, blev det fest hos Lina och besök på två uteställen i stan, snacka om att gå in andra andningen. Men jag sov förbannat gott i natt och jag längtar efter ikväll när jag får sova igen.

Min måndags planering bestod av jobb, mat och träning. Men det blev jobb, mat och Hanna. Det är så himla kul att vi bor så nära och att det blir många oplanerade besök. För i vanliga fall är mitt liv i Umeå ganska planerat. Jag är en person som planerar, mycket och ofta. Och i vanliga fall gillar jag inte när jag frångår mina planer, speciellt om jag planerat att träna och istället sitter hem och dricker vin. Men just nu känns det så rätt att jag lär mig att se mer avslappnat på min tillvaro och inte alltid behöver vara så himla bra (enligt mina mått) Har haft en super mysig kväll med Hanna, behövde dock inte slutat med rödvin på kläder och väggar men har man en osmidig katt så är det smällar man får ta.

Mer om mitt planerade. När jag flyttade upp till umeå och började i gymnasiet var min fixidé hur många timmar jag skulle få sova. Det är helt sjukt hur jag i huvudet hela tiden höll räkning på hur många timmar jag sov varje natt och lixom gjorde helt onödig statistik över detta i huvudet. Senare övergick detta till diagram över timmar jag jobbade, timmar jag tränade och timmar jag fick vara ledig. Det kanske låter snudd på sjukligt men jag är bara en sån otrolig kontrollmänniska och har svårt att bara ta dagen som den kommer. Därför är jag stolt över att jag för tillfället inte "räknar" på samma sätt som förut och bra är väl det, för det var totalt onödigt, jag använde aldrig "statistiken" till något. Fast fortfarande kan jag väldigt lätt fasta i min kalender och bläddra fram och tillbaka för att planera och ställa in mig på vad som ske i mitt liv. Tråkigt va? Egentligen tycker jag inte att det passar min personlighet. Visst borde impulsivitet klä mig bättre?

Hittade en artikel när jag googlade kontrollbehov.  Ja, jag kände igen mig. Men jag är så väl medveten om hur jag är och att det går att förändra och det vill jag, fast bara lite. Jag är bra oavsett om jag är kontrollerad eller okontrollerad.