Lämna mig aldrig


Livet är underbart men ack så skört. På en sekund kan allt vändas upp och ner. Hjärtan som slutar slå, liv som slocknar. Har aldrig varit så rädd som jag var igår. Livrädd för att min allra viktigaste skulle lämna mig för evigt.
Morfar ligger på sjukhus nu och mår tydligen ganska bra enligt mamma och mormor. Är otroligt glad och lättat över att han mår bättre, men samtidigt känner jag mig så sorgsen. Visst är jag medveten om att alla ska till himlen men samtidigt ser jag vissa personer som odödliga, morfar är en sån. Vid såna här tillfällen blir man dock så väldigt medveten om motsatsen. Och även fast det gick bra denna gång så kryper sanningen så nära, att tids nog kommer de man älskar lämna en. Den sanningen gör så jävla ont.

Kommentarer
Postat av: Hanna

Usch Emsan! Aldrig kul när sånna hemskheter händer. Skönt att höra att det gick bra iallafall! Puss o kram

2008-06-07 @ 20:40:42
URL: http://hannaselinder.blogg.se/
Postat av: Emma-Lisa

Jag vet hur det känns. min morfar som är 92 år har åkt in ett par ggr och man är lika rädd varje gång. Man tänker på mormor och hur hon ska kunna klara sig om morfar gick bort. Nä huvva, skönt att det gick bra iaf! Krama om*

2008-06-09 @ 20:46:57
URL: http://emmalisa.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0