Hjärngympa för mitt ego

Hjärnan. Märkliga sak. Idag såg jag något. En textrad, fina ord menade för någon annan, men ansiktsboken delade med sig av dom till mig. Och min märkliga hjärna hann tänka, dom kunde ha varit till mig. Snacka om att den är märlig och sjukt lurig min hjärna, för när jag fick dom ville jag ju inte ha dom. Det är den där jävla kakan, den som man både vill äta och spara. Alla älskar inte mig mest (och det fanns dom som trodde jorden var platt) Och helt plötsligt inbillar jag mig att jag bara var rädd. Märklig sak.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0